Kommunen:

Bussjö

Bussjö – vår by

Bussjö är en by inom Bromma socken i Ystad kommun, belägen cirka fem kilometer norr om Ystad tätort. Byn har en areal på något mer än 600 ha och består av ett hundratal fasta hushåll med omkring 250 innevånare.

Bussjö Byalag bildades 2002 med ändamål att värna om Bussjöbygdens traditioner, trivsel och framtida utveckling. Här tar vi nu fram en beskrivning av byn samt riktlinjer för framtida utveckling. Dessa skall även lämnas till kommun och byalagsråd för att användas som riktlinjer vid beslut som rör vår bygd.

Historia

Det fanns troligen under tidig medeltid (1100-talet) en träkyrka i Bussjö. Den skulle ligga på en höjd cirka 300 meter sydväst om nuvarande Bussjöholm. Församlingen omfattade nuvarande Bromma, Hedeskoga och Öja socknar. Sedan någon gång på medeltiden har Bussjö tillhört Bromma församling.

Det fanns troligen även en herrgård belägen i södra delen av nuvarande Bussjö By. Under flera århundraden fram till mitten av 1800-talet låg gårdarna längs en bygata som sträckte sig från södra delen av Bussjö by till där Bussjöholm nu ligger. Under senare delen av den här tiden tillhörde marken Öja och Tosterups gods.

I mitten av 1800-talet i samband med enskiftet flyttades gårdarna ut och vägar byggdes. Gårdarna friköptes och en utpräglad småbrukarbygd med inslag av hantverk, affärer, kvarnar, smedjor m m skapades.

Här fanns ett hundratal mindre och medelstora lantbruk samt ett antal bostadshus och även, skola, fattighus och från 1915 telefonstation.

I byn finns även en bygdegård, tidigare Bussjö Templarsal byggd 1911 av ideella krafter inom NTO-avdelningen Engelbrekt. Med tiden kom den i kommunal ägo och namnet ändrades till Bromma Bygdegård.

Inga fasta fornlämningar ovan jord finns, men många fynd har gjorts som tyder på stenåldersboplatser, t ex föremål av flinta. Här har på Bussjö 18 av Gunnar Nilsson hittats en fingerring av guld från 400-talet (Bussjöringen), den hade fastnat på en harvpinne och finns nu på Historiska Museet i Stockholm. Byahornet från 1795 är bevarat och finns på Hembygdsmuseet i St. Herrestad.

Beskrivning av området

Området utgörs av ett småkuperat lantbrukslandskap med inslag av stora och små våtmarker, pilevallar, trädplanteringar m m. Här finns även en liten sjö (Bussjö sjö), en så kallad dödishåla som även utnyttjas för forskningsändamål. Landskapsbilden är varierad och tilltalande och från de högst belägna delarna har man milsvid utsikt, även havsutsikt.

Bebyggelse och näringsliv

Under de sista årtiondena har Bussjö förändrats, skolan, fattighuset och telefonstationen finns ej mer, ej heller affären, kvarnen och smedjan. Bebyggelsen består av en mindre by med ett femtontal bostäder.

Övriga bebyggelsen finns på den omgivande landsbygden, där lantbruk lagts samman så att idag endast finns sex heltidsjordbruk, några deltidsjordbruk samt hästgårdar. Resten är avstyckade gårdar, där det även finns småföretagare. De flesta gårdarna är renoverade och upprustade till fina permanentbostäder där många bebos av inflyttade barnfamiljer. Dessutom finns ett mindre antal fritidsbostäder.

Djur- och växtliv

Det finns ett rikt djur- och växtliv och den biologiska mångfalden är stor. Här finns alla i ett jordbrukslandskap vanligen förekommande djur, men här förekommer även kärrhök, örn, stork och häger, älg, vildsvin m fl. Lövgrodorna och näktergalen hörs under sommaren i en stor del av byn. Växtlivet är rikt, i våtmarkerna kan man finna orkidéer, liljor, starr och gräsväxter och i övrigt för området vanliga växter. På de ibland breda vägslänterna kan man hitta många vanliga och ovanliga växter.

Framtidsmålen

Vi vill behålla lantbrukskaraktären på landskapsbilden. Ett livskraftigt lantbruk är ju grunden för en levande landsbygd. Vi vill värna om den attraktiva, jordnära och fina boendemiljön. Vid eventuell nybyggnation av bostäder är det därför viktigt att dessa passar in i landskapsbilden.

Vi vill värna om vår bygdegård, här hålls fester, danskvällar, sammanträden, studiecirklar m m. Den har stor betydelse för föreningslivet och bygdens innevånare i övrigt.

I kommunens översiktsplan finns en väg genom Bussjö inlagd som hänsynsområde. Vi anser att den fått en mycket olycklig sträckning, bland annat finns det stora höjdskillnader i området. Den skulle innebära ett förödande ingrepp i landskapsbilden och även få stor negativ inverkan på lantbruket och boendemiljön. Här måste finnas bättre alternativ, till exempel borde befintliga vägdragningar som vägen E65-Sövestad-Högestad, E65-Hedeskoga-Öja eller Ringvägen kunna byggas om och utnyttjas bättre.

En cykelväg Sövestad-Hedeskoga måste prioriteras. Den omfattande trafiken med bl a alla lastbilar till och från färjorna utgör i kombination med den smala vägen en stor olycksrisk. Med en cykelväg skulle innevånarna i Sövestad, Bromma och Bussjö våga cykla till arbete och fritidsaktiviteter m m. Cykelvägen skulle även gynna turismen samt öka tillgängligheten till naturområdena kring Krageholmssjön.

Vi vill värna om byabussen. Det är viktigt för en bygd med någon form av kollektivtrafik.

Vi vill inte ha vindkraftverk och telemaster placerade i området, det skulle få en förödande negativ inverkan på landskapsbild och boendemiljö.

Sammanfattning

Bussjö är ett fint exempel på hur en bygd kan förändras på ett bra sätt när förutsättningarna ändras, men det är viktigt att utvecklingen framöver sker varsamt så att den unika karaktären, den attraktiva boendemiljön och den fina landskapsbilden ej förändras negativt.

Bussjö Byalags styrelse 2004 . Från vänster: Arne Andersson, Claes-Göran Nord, Albin Hansson (ordförande), Gunnar Geijer, Annelie Olsson, Agneta Nordell-Åkesson, Stefan Jönsson, Ingegerd Persson och Helene Svensson

Verksamhetsberättelse 2003